Visuell Analys har lång erfarenhet av utvärdering av projekt med finansiering från ESF, både tidigare Mål-3 projekt och nuvarande Socialfonden för perioden 2007-2013.
Såväl utvärdering av individuella projekt som en övergripande slutredovisningar av grupper av projekt har genomförts på uppdrag av det regionala ESF-kontoret.
Under pågående program genomförs flera utvärderingar för bl a City Akademin i Örebro samt Hällefors kommun av projekt med fokus på Kompetensförsörjning.
Tack vare lång erfarenhet av utvärdering, samt en öppen och flexibel kommunikation kan vi tillsammans göra utvärderingen till en resurs för lärande och utveckling.
ESF deklarerar nu att man ändrar inställning till utvärdering. Från att ha haft fokus på att vilja kontrollera måluppfyllelse genom utvärdering i slutet av ett projekt - vill man nu tillämpa lärande utvärdering som följer projektet löpande. Fokus flyttas delvis över till processen under projektet och måluppfyllelse är inte automatiskt lika med ett lyckat projekt.
Det nya sättet att se på utvärdering innebär en omställning för alla parter, inklusive ESF. Fokus för den här typen av utvärderingar kan handla om att:
- undersöka om det finns ett aktivt ägarskap,
- diskutera projektets målformulering (är den visionär eller konkret?),
- undersöka delaktighet i projektet,
- fastställa om det finns aktörer som förmedlar projektresultat vidare.
Lämpliga metoder i utvärderingen kan vara;
- löpande möten med projektägare för uppföljning och diskussion,
- observation av seminarier och utbildningar,
- djupintervjuer med ett representativt antal deltagare,
- dynamisk användning av webbenkäter där deltagarna får göra både kvantitativa och kvalitativa bedömningar av projektet samt se resultatet av enkäten.
Utvärderingens roll i projekt förtydligas i en rapport med ESF:s riktlinjer.
I ESF:s riktlinjer (2008-02-07) står bl. a följande om utvärdering:
1 Inledning
I det nya socialfondsprogrammet lyfts uppföljning och utvärdering fram som en strategisk metod på såväl program- som projektnivå. Syftet är att bidra till både lärande och en god styrning medan projektet pågår.
Det är viktigt att varje projekt har säkerställt hur uppföljningen av verksamheten och dess koppling till de nationella indikatorerna finns med från början. Indikatorerna återspeglar de förväntade målen samt uppföljningsaspekter. Det är utifrån dessa förutsättningar som varje projekt måste lägga upp sin strategiska plan för uppföljning och utvärdering. Att skilja på uppföljning och utvärdering är inte alltid så enkelt ej heller att urskilja vad och vilka olika metoder som ska användas. Det som ändå brukar skilja uppföljning från utvärdering är att med uppföljning avses främst insamling av information om indikatorer kopplade till i första hand kvantitativa mål (hur många, hur mycket, fördelning mellan ”utskrivningsorsaker” etc).
Gränsen till utvärdering brukar sägas innebära ett större inslag av analys inriktad på att förklara (belysa orsakssammanhang) och bedöma (värdera utifrån uppsatta mål och relevanta jämförelser eller alternativ resonemang ) verksamhetens resultat och effekter.
Följande grundläggande fråga är viktig att reflektera utifrån: Hur säkerställer jag att de uppgifter/data som jag behöver i min uppföljning dokumenteras/görs tillgängligt för mig i projektet? Det är också viktigt att välja metod för utvärderingen av projektet. I det nya Socialfondsprogrammet lyfts metoden Ongoing Evaluation, eller på svenska genomförandeutvärdering, fram som en metod vid utvärdering. Det är viktigt att er utvärderingsmetodik stödjer detta synsätt.
Utvärderingsmetoden innebär att ni och/eller en extern utvärderare under projekttiden ska kunna genomföra granskningar av exempelvis måluppfyllelse, arbetsformer samt faktorer som påverkat projekten.
Detta ställer krav på en löpande dokumentation av projektet. Det är också viktigt att utvärderingen kontinuerligt stödjer projektet i sitt genomförande. Att komma med ständiga förslag till förbättringar och att ha fokus på ett kontinuerligt lärande blir centrala inslag i varje projekts utvärdering.
Varje projekt måste ställa sig följande fyra grundläggande frågor:
1. Vad ska utvärderas?
2. Hur ska det utvärderas (metod)?
3. Vem ska utvärdera, extern, intern eller en kombination?
4. Hur tar vi vara på resultatet och lärandet? Till stor del handlar det om att besvara frågorna Vad, Hur, Vem och När?
Tänk också igenom:
• Vilka nyskapande samverkansmodeller, arbetssätt, metoder, verktyg, vilka typer av nya kunskaper, slutsatser och förslag räknar vi med att vårt arbete ska mynna ut i?
• Vilka är ”slutanvändarna” som vi i första hand vill nå med våra spridnings- och påverkansinsatser, till exempel personalchefer, ”folk i allmänhet, företagare eller intresseorganisationer?
Svaren på dessa frågor kan utgöra grunden för er strategi för uppföljning och utvärdering.
Sammanfattningsvis tänk på följande:
• Hur säkerställer jag att de uppgifter/data som jag behöver i min uppföljning dokumenteras/görs tillgängligt för mig i projektet?
• Målen ska vara tydliga, relevanta och uppföljningsbara.
--
Hela dokumentet kan läsas och laddas ner här.
Vänd er till Visuell Analys med förtroende för utvärdering av ert ESF-projekt. | 
